För tillfället försöker jag förstå hur det f-n kan vara möjligt att gå vilse i Tölö???!!! Skulle det inte gälla nån annan än allas vår JennaJ. skulle jag nog inte tro att det kan vara sant.

Men - some things never change...

Redan i lågstadiet då vi skulle orientera skötte jag det jag var bra på - nämligen att vara moraliskt stöd, fundera på om det där diket är för brett för att gena över med ett mindre graciöst hopp eller förbanna att jag inte tänkte på att köpa ett par joggingskor som är myr-resistenta -

medan mitt par skötte bisaker såsom kartläsandet. Självinsikt i unga år, vill säga!

Kan varken skylla på vinet (drack bara ett glas), tröttheten (man blev ganska jäkligt vaken då man plötsligt märker sig gå förbi en hektar begravningsplan och en kufisk uggla(precis, en UGGLA i Helsingfors!) ho-hoar nånstans ovanför gravarnas tystnad. Inte gör det saken precis bättre att jag plötsligt ser en skylt: "Hangö" och pil till höger. Trevligt. Jag som bara ville gå hem, sträcka ca 700 meter...

Istället blev det en runda nästan till Hangö, skräckupplevelse á la Thriller-videon (såg redan framför mig hur gravarna öppnades och en arm gräver sig upp ur marken...brrrr) och ett nytt hundrametersrekord i rusning-med-klackar-och-helvetiskt-stor-handväska i jakten på en spårvagn som plötsligt rörde sig med ljusets hastighet. Vad är det med kollektiva trafikmedel anyway- alltid då man väntar kommer de inte, alltid då man har panik kommer de för tidigt och annars har de en tendens att gå åt fel håll. Hata hata.

Efter många om och men är jag tillbaka på Manskun31 i mitt slott (närmare bestämt i min myshörna under loftet) och undrar varför varför varför jag har ett så non-existent lokalsinne.

3 minuter senare har jag ett svar på denna existentiella fråga -

man kan ju inte ha allt...

-J.J

 

Raz

29 september 2007 10:17

Näh Jonna, gick du vilse i Tölö ?! I just can´t believe it! Hälsningar från Vasa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så e d jul igen...Första gången någonsin är det en vit, solig jul i Karperö. Vädret är perfekt- runt noll, vindstilla och himlen är ljust blå medan solstrålar letar sig frambakom trädtopparna.   Det är fridfullt här på nåt sätt. Helt tyst, ingen spår...

Någon hävde en dag ur sig att det gör en stressad att nån tycker mycket om en. Det blir en massa förväntningar och press på att vara fantastisk och man får ångest av att kanske inte uppfylla dem alla så som man tror att de borde uppfyllas. Gör en str...

Åååååååååååååååångest!!! Tiden går så galet, galet fort. Känns som om händelser för ett år sedan var i förra veckan.  Skall det verkligen gå så fort att tiden bara flyger iväg? Måste stanna upp och fundera vad jag åstadkommit det senaste året:   Bliv...

Jahajaha...Första "riktiga" jobbet sen man blev färdig från skolan nu då.  Eller riktiga och riktiga, men det första som motsvarar min utbildning både till uppgifter och lönenivå så det är väl att vara nöjd. Men som väntat är man ju aldrig nöjd... Vu...

Har du nånsin haft känslan att ingenting är nånsin tillräckligt? Att det inte är bra nog oavsett vilken ansträngning som krävdes? Att det inte går att spricka upp i tusen versioner av sig själv?   Att inte räcka till är nu officiellt en state of mind...