Varje slut är början på nånting nytt sägs det. Egentligen är alla breaking points både början och slut. Det beror bara på hur man vill ta det. Säger icke-cyniska-jävligt-positiva-mänskor-som-alltid-ser-det-bästa-i-allt ja (spyreflexer...).

Då man nu har sitt slut eller sitt början sku det ju vara väldigt enkelt om man alltid kunde börja från noll, puhtailta lakanoilta (en rolig modifikation av "puhtaalta pöydältä" som jag tycker beskriver situationen mycket bättre). Tyvärr går det sällan så bara, i allafall inte om man är en känslomänniska som är gör saker med passion. Istället har man med sig en massa crap som tynger i Friis-väskan så att de rosa handtagen nöts sönder. Vart ska man dumpa all skit som man samlat på sig? Varför finns det ingen issue-recycling brevid pappersinsamlingen?! I och för sig går det för grovavfall men ändå..

Alla har sina issues och sina skelett i garderoben, det är nånting som man bara måste acceptera. Men hur vet man när man måste göra något åt dem? Och hur slipper man dem for ever and ever? Kan det inte finnas en preskribationstid på jobbiga minnen, problem och trauman så att man skulle veta när de är borta. Det andra alternativet sku vara att aldrig göra nånting så att det känns. O fy fan vad det sku vara tråkigt!

Antar att det inte går att trolla bort issues, varken från sig själv eller från andra. De kommer alltid att finnas där, och dessutom kommer det alltid att komma nya. Egentligen är det ganska charmigt med issues- bara mänskor som känner en bra vet om dem och då man vet om nåns issues så vet man nånting som inte alla andra vet -ända tills de styr en eller ens tillvaro och blir kontrollerande och maktgalna. Och det får man bara inte låta dem bli. För om man låter sitt förflutna påverka det som man gör just nu på ett negativt sätt har det ju kontroll över en- not good.

Anyway, issues eller inte  -vill jag i allafall hellre ha issues och deala med dem och andras issues än att man skulle göra saker utan inlevelse. Då kan man lika gärna int göra nånting. 

Har officiellt komposterat en stor issue som faktiskt har kontrollerat mig de senaste åren förra veckan. och DET känns bra. J.J - issues 1-0. :) 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så e d jul igen...Första gången någonsin är det en vit, solig jul i Karperö. Vädret är perfekt- runt noll, vindstilla och himlen är ljust blå medan solstrålar letar sig frambakom trädtopparna.   Det är fridfullt här på nåt sätt. Helt tyst, ingen spår...

Någon hävde en dag ur sig att det gör en stressad att nån tycker mycket om en. Det blir en massa förväntningar och press på att vara fantastisk och man får ångest av att kanske inte uppfylla dem alla så som man tror att de borde uppfyllas. Gör en str...

Åååååååååååååååångest!!! Tiden går så galet, galet fort. Känns som om händelser för ett år sedan var i förra veckan.  Skall det verkligen gå så fort att tiden bara flyger iväg? Måste stanna upp och fundera vad jag åstadkommit det senaste året:   Bliv...

Jahajaha...Första "riktiga" jobbet sen man blev färdig från skolan nu då.  Eller riktiga och riktiga, men det första som motsvarar min utbildning både till uppgifter och lönenivå så det är väl att vara nöjd. Men som väntat är man ju aldrig nöjd... Vu...

Har du nånsin haft känslan att ingenting är nånsin tillräckligt? Att det inte är bra nog oavsett vilken ansträngning som krävdes? Att det inte går att spricka upp i tusen versioner av sig själv?   Att inte räcka till är nu officiellt en state of mind...